varför ?

Make, far, svärfar och farfar
vem kunde veta att döden var så nära.

Lördag morgon 5/3 -94
Vi satt och åt frukost, jag berättade för bror att jag hade haft en dröm på natten, han frågade om vad. Jag sa åt honom att jag blivit bestulen på något. Bror skojade och sade att man får väl gå husesyn och se efter om något fattas, men jag sade åter, att det var inte så, dom hade tagit ifrån mig något. då sade han att du bara drömmer en massa. Men älskade bror, det var ju så, jag blev bestulen någon tog ju dig ifrån mig, men det visste vi inte förän två dagar senare..

Min make vilar här till världens sista dag

söndag 6/3 -94
Det är vasaloppet. Vi sitter och följer det på morgonen, Bror är ovanligt trött. När klockan är 10.30 så går jag och eldar, bror har ingen lust med något, han hade inte ens låst upp dörren som han alltid var så noga med att det skulle vara upplåst för det kunde ju komma någon som han sa. Men inte kunde vi väl tänka oss att det car så dåligt.  Jag var ute och gick, när jag kom hem så låg Bror och sov igen, han hade ingen matlust, det stämde ingenting, den här söndagen. När jag tänker efter. Han lade sig tidigt på kvällen också..

Till min älskade make
Om jag
skulle möta dig
efter många långa år
Hur skulle jag
hälsa dig ?
med tystnad och tårar.

Måndag 7/3 -94
Älskade Bror, den tyngsta dagen i mitt liv har du just givit mig, hur skall jag orka. Men med guds hjälp ska jag försöka och vårda och ta hand om vårt gemensamma hem, som vi byggt upp tillsammans i glädje i sorg, i rosor och ris. Allt var ju som vanligt även denna morgon, vi åt och du skulle köra och tanka, men kom ganska snart tillbaka. Men du sa inget om att du inte mådde bra, jag nämnde till dig att du var ganska grå i ditt ansikte. Men du liksom viftade undan det, ville inte höra det. Vi satt och småpratade lite ditt och datt, jag vet att du sa att det var lite anonser i tidningen nu för tiden, sen frågade du om mats var ledig idag och då bestämde vi oss för att vi skulle köra och handla o tanka och vi skulle köpa saft till lilla Lovisa och du sa att vi kan fika hos mats. och jag sa att jag bara skulle gå upp och bädda och pussade dig och klappade dig på huvudet som jag alltid gjorde, när du satt påp din stol i köket. och springer upp i sovrummet och tycker allt blir så konstigt, det stämde ingenting. jag tycktes mig höra något nerifrån köket men jag kan inte uppfatta vad det var för ett ljjud, så jag springer ner och då älskade bror ligger du över köksbordet och jag lyfter upp dig och du tittar rakt ut men det rosslar i dig och jag vet att jag ropaar på dig, att du inte får lämna mig men du bara tittar. o älskade vän jag lägger dig på golvet och försöker få liv i dig men så säger jag till dig att jag ska ringa mats och ambulans, för jag trodde och lovade dig att dom skulle hjälpa dig, komma tillbaka. men ack lilla bror, vi gjorde vad vi kunde alla, men livet flydde ifrån dig


det här är ett stycke ur farmors dagbok som jag läser väldigt ofta, jag gråter lika mycket varje gång, snälla farfar, jag saknar dig mer och mer för varje dag som går

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0