USA
Jag är en drömmare! En grubblare helt enkelt
Just nu sitte jag på ett plan till usa
det får dock vänta till januari
för nu befinner jag mig någonstans i pappas skjorta
jag fyser om knäna ha ha
Jag har tänkt på det där med usa
och jag vill ju faktiskt verkligen åka
men jag är så fruktansvärt feg
jag vet inte om jag skulle klara det
men det känns som att jag behöver åka
jag behöver en förändring
huvudsaken är att man stannar
så länge att det blir det också!
men jag som har problem
problem med att släppa kontrollen alltså
jag kan ju kanppt sätta mig på en buss
med tanke på att jag då inte kan påverka situationen
hur skulle jag då klara ett helt år på andra sidan jorden?
ett helt år utan kontakt med omvärlden
inte se mamma & pappa på ett helt år?
viktors barn liksom, dom är ju stora när jag kommer hem då
ingen jul med familjen, födelsedag & annat
helt ensam med massa främmande människor
sånt skrämmer mig verkligen
fast cissi sa att det säkerligen blir lättare
om man vet om det innan ist för att tro att det blir lätt
men det som jag är mest rädd för är nog ändå att jag ska bli fast
tänk om jag inte vill åka hem sen?
jag vill inte bo där?
jag vill vara här
helst av allt skulle jag flytta hem till mamma och pappa
jag blev vuxen för tidigt tror jag, drömmer mig alltid tillbaka
men nu är det dags, nu måste det fan hända något
jag måste bli självständig!
Man måste våga lite i livet
där här är nog mitt drag
